Att vandra i Artvin handlar om mer än naturupplevelser – det är en resa genom dimhöljda skogar, blommande högplatåer och gömda sjöar där världen fortfarande känns orörd.
Det finns platser som fortfarande känns hemliga trots att världen blivit allt mer kartlagd. Artvin, längst upp i nordöstra Turkiet vid gränsen mot Georgien, är en sådan plats. Här, där Svarta havets fuktiga vindar möter Kaukasus dramatiska berg, breder ett landskap ut sig som känns långt bort från det Turkiet de flesta känner till. I juni blommar de höga ängarna i grönt, gult och violett, dimman rullar långsamt genom skogarna och vägarna slingrar sig mellan små byar där livet fortfarande följer naturens rytm.
Att vandra i Artvin är därför inte bara en naturresa utan en upplevelse av ett Turkiet som ännu inte formats av internationell turism. Här finns inga stora resorter eller polerade turiststråk. Istället väntar alpina sjöar, herdarnas sommarbeten, skogar som doftar regn och barrskog samt vandringsleder där man många gånger möter fler kor än människor.
För den som söker Turkiets mest orörda naturupplevelser är juni dessutom den perfekta tiden att resa hit. Snön har precis smält undan från högplatåerna, vattenfallen är kraftfulla av smältvatten och temperaturerna är idealiska för långa dagar ute på lederna. Det är nu regionen känns som allra mest levande.
Vandra i Artvin genom Turkiets gröna bergsvärld
Resan börjar längs Svarta havets kust där luften är tung av havsfukt och teplantager breder ut sig över kullarna. Men ju längre vägen klättrar upp mot bergen desto mer förändras landskapet. Skogarna blir tätare, luften svalare och molnen börjar röra sig genom dalarna på ett sätt som får regionen att kännas mer som Kaukasus än Medelhavet.
Det är svårt att inte stanna bilen gång på gång längs vägen genom Artvin. Vattenfall kastar sig nerför bergsväggarna, små träbroar leder över forsande vattendrag och gamla trähus klänger fast längs sluttningarna som om de vuxit fram ur bergen själva. I juni blommar sluttningarna fortfarande efter vårens regn och hela regionen känns intensivt grön.
Det är också här man börjar förstå varför allt fler resenärer söker sig till nordöstra Turkiet. Artvin erbjuder något som blivit allt svårare att hitta i Europa – känslan av att naturen fortfarande styr tempot.
Vandra i Artvin runt Balık Lake och blommande högplatåer
Högt uppe bland bergen ligger Balık Lake, omgiven av mjuka kullar och alpängar där herdarna flyttar sina djur till sommarbetena varje juni. Tidiga morgnar ligger dimman tät över sjön medan solen långsamt bryter fram bakom bergsryggarna och förvandlar landskapet till ett hav av silver och grönt.
Att vandra i Artvin runt Balık Lake känns nästan meditativt eftersom naturen är så stilla. Stigarna slingrar sig genom blommande ängar där vildblommor växer mellan stenar och lågt gräs, och det enda som hörs är ljudet från vinden och koskällor i fjärran. Då och då passerar man enkla trästugor där lokalbefolkningen tillbringar sommaren med sina djur långt uppe på högplatåerna.
Det mest slående med Balık Lake är kanske just avsaknaden av spektakel. Platsen försöker inte imponera på sina besökare. Den bara existerar i sin egen stillhet, och kanske är det därför upplevelsen känns så stark.
Vandra i Artvin till gömda Şirata Lake
Djupare inne bland bergen väntar Şirata Lake, dold mellan täta skogar där dimman ofta ligger kvar långt in på förmiddagen. Vägen hit går genom barrskogar som doftar regn och våt jord medan små bäckar forsar ner från bergen längs vägkanterna.
När man når sjön känns landskapet nästan overkligt. Vattenytan ligger ofta helt stilla och reflekterar träden så perfekt att gränsen mellan skog och spegelbild suddas ut. Under juni är området som allra vackrast eftersom naturen fortfarande är intensivt grön efter vårens regn.
Att vandra i Artvin kring Şirata Lake handlar lika mycket om tystnaden som om själva vandringen. Här finns inga stora turistgrupper och inga hotellkomplex som bryter landskapet. Bara skogen, sjön och den där ovanliga känslan av att ha hittat en plats som fortfarande tillhör sig själv.
Vandra i Artvin runt Şavşat Karagöl
Längre norrut ligger Şavşat Karagöl, en av regionens mest ikoniska naturplatser. Sjön är omgiven av tät skog och har fått sitt namn från det mörka vattnet som nästan ser svart ut under trädkronorna.
Under hösten är Karagöl känd för sina röda och gyllene färger, men i juni handlar platsens skönhet istället om grönska och ljus. Små träspänger leder genom skogen och dimman lyfter långsamt från vattenytan under morgonen medan fågelsång ekar mellan träden.
Det är också här Artvins långsamma rytm blir som tydligast. Lokala familjer kommer hit med termosar fyllda av svart te och enkla picknickkorgar medan barn springer mellan träden och äldre män sitter vid träbord nära sjön och spelar kort. Naturen här känns inte skapad för turister utan som en självklar del av vardagen.
Şavşat Fairy Chimneys
Bland regionens mest oväntade naturupplevelser finns Şavşat Fairy Chimneys där märkliga stenformationer reser sig ur de gröna dalarna som naturliga skulpturer.
De flesta associerar fairy chimneys med Kappadokien, men få känner till att även Artvin har sina egna versioner – och här finns nästan inga internationella besökare. Vandringen hit går genom små byar där kvinnor fortfarande bakar bröd i vedeldade stenugnar och där doften av träeld blandas med den svala luften från bergen.
När landskapet plötsligt öppnar sig och de höga stenpelarna tornar upp sig mot himlen känns platsen nästan surrealistisk. Här finns inga souvenirbutiker, inga köer och inga turistbussar. Bara vinden som rör sig genom dalen och bergen som omger den.
Därför är juni bästa tiden att vandra i Artvin
För den som vill uppleva nordöstra Turkiet när regionen är som allra vackrast är juni utan tvekan den perfekta månaden. Temperaturerna ligger vanligtvis mellan 18 och 24 grader under dagtid, kvällarna är svala och naturen är som mest levande efter vårens regn.
Det är också innan högsäsongen når regionen, vilket gör att många av lederna kring Balık Lake, Şirata Lake och Şavşat Karagöl fortfarande känns nästan privata. Många gånger kan man vandra i timmar utan att möta någon annan än herdarna och deras djur.
Så tar du dig till Artvin och Şavşat
Det enklaste sättet att resa till Artvin är att flyga till Trabzon eller Rize–Artvin-flygplatsen och därefter hyra bil vidare mot Şavşat och de omkringliggande bergen. Vägarna genom regionen är en stor del av upplevelsen och passerar genom några av Turkiets mest dramatiska landskap.
För den som vill vandra i Artvin rekommenderas minst fyra till fem dagar i regionen för att hinna uppleva både sjöarna, skogarna och de mindre byarna längs vägen.
Var man bor när man vill vandra i Artvin
Till skillnad från många andra destinationer i Turkiet domineras Artvin inte av stora hotellkedjor eller resorter. Istället bor många resenärer på mindre pensionat, familjedrivna pensionat och enkla trästugor med utsikt över bergen.
Det småskaliga boendet är också en del av regionens charm eftersom det gör att upplevelsen fortfarande känns genuin och nära naturen.
Vanliga frågor om att vandra i Artvin och Şavşat
När är bästa tiden att vandra i Artvin? Juni till september är den bästa perioden för vandring i Artvin, men juni anses av många vara den vackraste månaden tack vare blommande ängar, svala temperaturer och färre besökare.
Är Şavşat Karagöl värt att besöka? Ja, Şavşat Karagöl är en av Turkiets mest natursköna sjöar och särskilt uppskattad av fotografer, naturälskare och vandrare.
Behöver man guide för att vandra i Artvin? Många leder kring Balık Lake och Karagöl kan vandras utan guide, men för längre turer i bergen rekommenderas lokal guide.
Hur varmt är det i Artvin i juni? Temperaturen ligger vanligtvis mellan 18 och 24 grader under dagtid medan kvällarna kan bli betydligt svalare uppe i bergen.
Turkiets sista stora naturhemlighet
I en tid när många destinationer blivit polerade och anpassade för internationell turism känns Artvin fortfarande vilt, långsamt och äkta. Att vandra i Artvin handlar därför om mycket mer än bara naturupplevelser. Det handlar om att köra längs vägar där molnen plötsligt öppnar sig över bergen, att dricka svart te med människor man inte delar språk med och att upptäcka ett landskap som fortfarande känns helt opåverkat av resten av världen.
Och kanske är det just därför man lämnar Artvin med känslan av att ha upptäckt något som ännu inte förändrats.
Missa inte artikeln om den te-kulturen i Turkiet.
Foto: First Class Magazine samt press
