Inbäddad bland dramatiska berg och dränkt av fågelkvitter ligger byn Zuheros. Dess skönhet har gjort att den blivit utsedd till Spaniens vackraste by. Vi tog oss med cykel längs en av Spaniens över sjuttio järnvägssträckningar som man omvandlat till cykelvägar för att undersöka varför.
Vissa platser stjäl mitt hjärta. Zuheros blev en omedelbar förälskelse. Jag upptäckte den direkt, på min cykeltur längs en av Spaniens sjuttio ”vias verdes” – gröna vägar. Alla är nedlagda järnvägar har man restaurerat med hjälp av statliga medel. Främst för cykling, men även för vandring, löpning och i vissa fall ridning. Vägen jag cyklar på nu, olivjärnvägen, genomkorsar smärtsamt vackra landskap i Andalusiens hjärta. Just den här leden på totalt 57,3 km heter Via Verde de la Subbética och ligger i provinsen Cordoba. Nattetid letar sig temperaturen ner till 16 grader och dagtid stoltserar termometern fortfarande med cirka 27-28 grader. Oktober är en utmärkt tid för cykling.
Från tåg till cykelbana
Cykelleden som tar oss från Lucena till Zuheros är vacker precis hela tiden. Jag befinner mig på en av världens främsta platser för olivproduktion. Man använde järnvägen fram till 1984 för att frakta olivolja till Madrid, innan den blev ersatt av lastbilstransporter. År 2000 inledde man arbetet med att ta bort spåren, och idag cyklar, går och springer främst spanjorer längs den 128 km långa sträckan. Än så länge står utländsk turism bara för 10 procent. Den enda nackdelen med det är att mycket av informationen bara finns på spanska.
Zuheros är Spaniens vackraste by
En dryg timme från Cabra cyklar vi förbi mängder av får. Men de utmanas snabbt av de dramatiska berg som tornar upp sig bakom dem. Vi stannar till och lir förvånade över den öronbedövande fågelsången. Så ser jag staden. Den ligger där, högt ovanför oss med bergen som en vacker fond. Husen är traditionellt vita och alla har tegelpannor. Intill dem ligger ett moriskt slott från 800-talet som ger hela byn karaktär. Det är Zuheros. Spaniens vackraste by.
Fladdermöss och fåraherdar
Innan vi tar oss till hotellet som ligger precis intill slottet åker vi längs branta vägar högt upp på klipporna. Här ligger Cueva de los Murceilagos, ett grottsystem på över tre kilometer kom till efter en dramatisk jordbävning. Själva grottan sägs vara runt sex miljoner år gammal och användes tidigare för förvaring av mat, och av fåraherdar för att undvika den heta sommaren då temperaturerna kan stiga till respektingivande 50 grader. Fåraherdarna hittade svalka här ända fram till för trettio år sedan. Numera är grottan endast öppen för besökare under vissa tider och då tillsammans med guide. Stalagmiter och stalaktiter på över fyra meter imponerar, liksom fladdermössen som flyger runt våra huvuden.
Medeltida slott tongivande
Så åker vi till Zuheros och går en sväng genom byn i solnedgången. Allt är prydligt och vackert, krukväxterna är välskötta och blir som små smycken vid husväggarna. Samtliga hus är vitmålade för att bekämpa solen och har alla liknande arkitektur. Vi tar oss upp i det gamla slottet Castillo de Zuheros, som man förmodligen byggde under 1200-talet, och vi tittar ut över takåsarna, bergen och det lilla torget där några få bybor har sammakomst. Mer än så händer inte här.
Vi checkar in på det lilla hotellet Zuhaira. Det visar sig hålla riktigt god standard, speciellt med tanke på att ett dubbelrum inklusive frukost kostar mellan 62-72 euro, beroende på säsong. De arton rummen är charmiga och fräscha och samtliga har samma makalösa utsikt över olivodlingarna. Här finns till och med en liten pool att svalka sig i efter dagens aktiviteter.
Litet hotell med utsökt mat
Middagen intas på den lilla innergården som nästan är helt klädd i murgröna. Vi serveras utsökt mat, lagad av hotellägarens fru. Servicen är klanderfri och allt är lokalodlat och vackert presenterat. Lokala fårostar, den traditionella, kalla soppan Sal morejo som består av tomat, bröd och olivolja, serverad med ägg och hackad ibericoskinka. Vi avnjuter vild spenat med vitlök, pinjenötter och russin med ett stekt vaktelägg på toppen och utmärkt ibericofläsk med krispig yta. Kvitten med kryddnejlika och anis avslutar måltiden. Stjärnhimlen vaggar mig till sömns – det här området är en av världens bästa platser för stjärnskådning.
En gömd pärla i Zuheros
På morgonen tar jag på mig löparskorna och möter solstrålarna som letar sig in mellan de trånga gränderna. Lokalbefolkningen tittar avvaktande på mig när jag ler och säger god morgon. Det slår mig att den här byn skulle kunna bli en extremt välbesökt turistattraktion. Det lilla hotellet som nästan aldrig är fullt skulle kunna vara fullbokat året runt. Någonstans känner jag att jag nästan inte vill dela med mig av den här byn, vars skönhet och orörda charm är just det som gör den unik. Fast ändå – åk hit. Åk!
Fakta Via Verdes/Zuheros
* Via Verdes består av drygt 70 cykelleder som tidigare varit järnvägar. De består både av asfalt och grus. Än så länge är det främst inhemsk turism som använder sig av motionsmöjligheten. Bara tio procent av turismen är utländsk.
* Vägen vi cyklar heter Via Verde de la Subbética och ligger i provinsen Cordoba i Andalusien. Längs den här leden på 57,3 km finns en tunnel, fyra metallviadukter och sex rastplatser.
* Bäst tid att åka är i april, maj, juni samt september och oktober. Sommartid är det för varmt i den här regionen. Vill du cykla sommartid rekommenderas att du cyklar små etapper när solen börjar gå ner.
* Zuheros är utnämnd till Spaniens vackraste by av organisationen ”Most beautiful small villages in Spain”.
* I Zuheros bor du billigt, enkelt men mycket bra på Hotel Zuhayra som ligger mitt i staden. Alla arton rum har utsikt över milsvida olivodlingar. Maten imponerar. Vill du ha högre standard rekommenderas fyrstjärniga Hacienda Minerva, som ligger längs med cykelvägen intill Zuheros.
Här har vi samlat fler artiklar om Spanien.
Här hittar du mer information om Zuheros.
Foto: Lina Skandevall
