Flerrätters middag i fransk anda, en drink i Moulin Rouge-baren och sedan slumra in som en prins eller en prinsessa i någon av slottets alla himmelssängar. Detta och mycket mer kan du uppleva på Garpenbergs Slott.
Eller en helg med en nyförvärvad jaktlicens med hem i bagaget. Sedan John och Cilla Sandh nyligen tog över Garpenbergs Slott i södra Dalarna har det hänt en hel del. Och ännu fler nyheter står på agendan… Efter en halvtimmes bilfärd från stationen i Avesta Krylbo kommer vi fram till vårt mål – Garpenbergs Slott. Att det nyligen bytt namn från herrgård till slott är lätt att förstå. Den majestätiska gula byggnaden ligger idylliskt inbäddad i den grönskande naturen omgärdad av dekorativa dammar. Det är i dag norra Sveriges största slott. När det restes 1801 av Solomon Von Stockenström valde han att kalla Garpenberg för herresäte i stället. Detta för att hålla låg profil.
Blev slottsägare till Garpenbergs Slott av en impuls
Sedan december 2014 äger John och Cilla Sandh Garpenbergs Slott. De är två mångsysslare och entreprenörer som tidigare har drivit en rad framgångsrika företag i olika branscher. Att just den här verksamheten blev deras var en ren ingivelse. – Jag hittade en annons på nätet med en text om att det kostade lika mycket att köpa en nybyggd villa i Vilhelmina som en 4:a på Östermalm eller ett slott i Dalarna, berättar John.
Johns nyfikenhet var väckt. Han ringde mäklaren direkt, åkte dit och tittade och en månad senare stod han och hans hustru Cilla som ägare. Hotellerfarenhet hade han bland annat skaffat sig när han försörjde sig som musiker och var medlem i de populära banden Shanghai och Sha-Boom. – Under musikåren bodde jag mycket på hotell. Jag lärde mig då en hel del om av vad man förväntar sig som gäst och vet ganska väl vad som fungerar och vad som är mindre bra. Detta förklarar John när vi pratar om hans insikter i branschen.
Upprustning av Garpenbergs Slott
Det första han gjorde när han klev över slottströskeln var att skriva ned allt han såg som behövde blir åtgärdat. Han fick då en checklista som de nu betar av efter hand. – Efter ett tag blir man lätt hemmablind. Det första intrycket är därför jätteviktigt. Då ser man fortfarande på det med en utomståendes blick – alltså utifrån och in i stället för tvärt om, förklarar John. – Fräscha toaletter är avgörande för helhetsupplevelsen, så en upprustning av dem blev vår prio ett.
Därefter var det kökets tur på Garpenbergs Slott att få en rejäl upprustning. Det tog fyra månader och är nu toppmodernt och redo för att ta emot både stora och små sällskap, arrangera bröllop, partyn och andra arrangemang. Dessutom har de gjort om gästrummen. De är mysigt inredda med ljusa tapeter och textilier, himmelssängar, inbjudande plädar och speglar med kraftiga ramar i snidat trä. När vi går runt berättar John om mer som är på gång. Bland annat ska den gamla serveringsgången inredas som en bar i Moulin Rouge-stil och ett litet rum, där jakthundarna och till och med en brunbjörn en gång vistades, kommer att förvandlas till en champagnebar där gästerna kan hänga ända in på småtimmarna.
En sak de dock ständigt måste ha i åtanke är att slottet är kulturminnesmärkt, vilket innebär att de måste söka tillstånd för i princip alla åtgärder de vill genomföra. – Vi kan inte ens gräva en grop på gårdsplanen utan att be om lov först, förklarar han. Det är en av orsakerna till att huvudbyggnaden saknar gästrum. Boendet är förlagt till flyglarna och andra hus på området. – Vi har ju ingen möjlighet att bygga nya toaletter och duschar eller ändra på rummen på självaste slottet.
”Hemma hos” känsla kombinerat med slottskänsla
Paret berättar att de dock hade tur eftersom staten genomförde en rad viktiga moderniseringar i mitten på 1970-talet, när de stod för regin. Då installerade man en hiss, byggde brandtrappa samt drog in modern el och värme. – Vi har också jobbat mycket på att det ska vara familjärt. Alla som arbetar här ska utstråla att ”det här är hemma hos mig-känsla”, förklarar han. Samtidigt vill de bevara slottsatmosfären – något som de har lyckats med väl.
När man kommer in i foajén på Garpenbergs Slott känns det både lyxigt och pampigt utan att vara överdådigt eller stelt. En halvtrappa upp står en riddarrustning som sig bör på ett riktigt slott. Inredningen är bitvis modern, blandad med många av de gamla sakerna och möblerna som fortfarande finns kvar – eller har kommit tillbaka efter att ha varit på villovägar. En del av de unika, vackra pjäserna är till och med museiföremål och som staten äger.
I ett av rummen finns en hänförande vacker tapet vars mönster är målat med bambustickor. Trots att den härrör från 1700-talet har den blåa kulören inte bleknat, John berättar att den behållit sitt skick tack vare innehåll av arsenik i färgen. Det sägs att det är Europas bäst bevarade handmålade kinesiska tapet från den tiden.
Gustav Vasa besökte Garpenbergs Slott
Området kring slottet har en lång historia. Det har varit bebyggt sedan 1200-talet och i mitten på 1500-talet grundade Gustav Vasa Garpenbergs bruk och byggde en kungsgård på platsen. Än i dag finns slaggstensrester kvar från den i källaren. Solomon von Stockenström och hans arkitekt Carl Christoffer Gjörwell hade fransk slottsarkitektur som förebild och byggnaden är uppförd i strikt 1700-talsstil. Alla rum går i fil, med serveringsgången i mitten.
Fram till 1915 fungerade Garpenbergs Slott som privatbostad åt brukets ägare. Sedan såldes det till staten och blev skogshögskola med jägmästarutbildning. På väggarna i ett av rummen sitter horntroféer från den tiden och det finns uppstoppade djur i några av rummen. En fascinerande samling med foton från alla avgångsklasser pryder väggarna i en av salarna på ovanvåningen. – Jag har ägnat timmar åt att titta på bilderna och fundera över vilka personerna är. Ibland kan man se att samma individ finns på flera foton, och då tänker jag att antingen är det en stackare som fick gå om utbildningen eller någon lärare.
Herrskap och tjänstefolk
I slottet finns spår från den tid då brukspatronerna bodde här. Små, nästan osynliga dörrar klädda i tapet som smälter in i väggen och leder ut till serveringsgången påminner om dåtidens tjänstefolk. Genom dem kunde de nästan obemärkt slinka in och ut med sina fat och drycker. John visar ett litet utrymme som var avsett för pigan att sitta och vänta i tills någon kallade på henne. Det är pyttelitet och kan låsas inifrån. – Man kan förstå att hon ville kunna låsa om sig. Tänk en liten söt flicka, ensam med några överförfriskade av de där, säger John och skrattar samtidigt som han pekar på porträtten av några av de tidigare slottsherrarna.
Alla fönster är försedda med fönsterluckor. John förklarar att huvudsyftet med dem inte var att stänga ute solljuset. I stället skulle de hindra att slottet syntes på håll. Förr i tiden var det lag på att kunna mörklägga vid eventuella angrepp från fienden.
Stora pampiga fester och rockklubb i källaren
Sedan 1997 har slottsbyggnaden drivits som fest- och konferensanläggning och tillhörande byggnader som hotell. Här finns många vackra rum och salar, som gjorda för stora fester och högtider. – Vi kommer att satsa mer på att arrangera fester i framtiden. Vi har alltid ordnat bra partyn hemma, så det är något vi kan. Och eftersom ingen övernattar på slottet kan vi hålla igång sent in på nätterna utan att störa dem som vill sova. När vi passerar källaren berättar John om visionen att kunna ha rockklubb, vikinga- och oktoberfester under de gamla charmiga stenvalven. – Och servera ölen i stora ölsejdlar.
Mat i fransk stil
Ett slott i fransk stil bör även servera mat med inspiration därifrån, anser John och Cilla. För det ansvarar kocken Denis Leroux, som föredrar att tillaga rustik husmanskost från hans hemland framför fine dining à la cuisine française. – Det blir allt ifrån anka till fläskfilé. Confiterade rätter, bönor och sagolika röror samt rotfrukter. Han bjuder aldrig på sallad och gurka rakt av och lägger stor vikt vid uppläggningarna – han är en riktig konstnär, förklarar de och visar bilder på fantastiska skulpturer i smör eller socker som använts som bordsdekorationer vid större festligheter och högtider.
Jakttraditionen lever kvar
Ett slott där det tidigare har förekommit jägmästarutbildning bör också ha möjlighet till jakt. Runt Garpenbergs slott finns fina jaktmarker med jakträtter att fälla bäver, älg, änder, rådjur, skogsfågel och vildsvin. Bland Garpenbergs slott aktiviteter ingår numera jaktutbildningar. Instruktör är Ulf Hansson, som har lång erfarenhet och har hållit kurser för tusentals elever med mycket gott resultat. John berättar om att de läger stort fokus på vikten av att ha respekt för djuren och att hantera dem med vördnad.
– Vi är inte ute i krig. Säkerhet, att djuret står rätt och att man skjuter på rätt avstånd är A och O så att djuren inte skadas och lider. Och en grundprincip är att det vi skjuter ska vi äta. Jakt för troféer i Garpenbergs Slotts regi är alltså strikt förbjudet.
Här har vi samlat fler artiklar om Sverige.